Spine Center
Skåne

Spinal stenos i ländryggen


stenosSpinal stenos betyder förträngning i ryggradskanalen. Detta uppkommer som ett led i degenerativa förändringar (åldersförändringar) och leder till att nerverna i spinalkanalen (ryggradskanalen – där ryggmärg och nervrötter finns) får mindre plats och utsätts för visst tryck (nervkompression). Orsaken till detta är att diskarna (mellankotskivorna) sjunker ihop och att det blir ben-nybildning runt diskarna och mellankotlederna. De typiska besvären av spinal stenos är tilltagande besvär från benen vid gång, både i form av smärta, tilltagande svaghet och dålig styrsel i benen. Normalt har man inga eller små besvär i liggande eller sittande ställning, men däremot har man svårt att stå och gå. Typiskt för stenos är också att det inte räcker med att stanna och stå och vila, utan man måste även sätta sig ner. Detta beror på att nerverna får mer plats när ryggen är böjd framåt. Det innebär också att det ofta går att cykla utan problem. Besvären behöver dock inte alls vara typiska enligt ovan. Vid all smärtutstrålning i benen, vare sig i ett eller båda benen, bör man tänka på spinal stenos som möjlig diagnos hos äldre.

Hur undersöks spinal stenos?

stenos rDiagnosen ställs med hjälp av datortomografi eller magnetkamera. Genom datortomografi eller magnetkamera går det att få en detaljerad bild av förändringarna i spinalkanalen. Magnetkamera ger en bättre bild av de mjuka delarna kring skelettet. Undersökning med magnetkamera ger också möjligheter att t ex utesluta andra sjukdomar i ryggen.

Hur kan spinal stenos behandlas?

Vid spinal stenos ger kirurgisk behandling i allmänhet goda resultat, åtminstone på kort sikt (de närmaste åren). Uttalad smärta och förlorad känsel kan helt eller delvis avhjälpas. Ny kunskap och ny teknik har bidragit till att allt fler opereras för spinal stenos. Avgörande vid valet av behandling är hur svåra besvären är, särskilt smärtan ned i benen.

Varför utförs operationen?

Operationen utförs för att vidga ryggradskanalen och återskapa det utrymme nerverna behöver för att kunna återta sin funktion helt eller delvis. Avgörande för slutresultatet är hur väl nervvävnaden läker efter att trycket på dem avlägsnats. Detta är svårt att bedöma på förhand. Man får alltid räkna med att det tar flera månader, upp till ett år, innan slutresultatet uppnås, och det förutsätter träning.

Vad innebär operationen? Finns det olika operationsmetoder?

Vanligtvis innebär operationen att man bakifrån avlägsnar delar av, eller hela, den/de aktuella kotbågen/kotbågarna och de benpålagringar som bildats vid mellankotlederna. Detta ingrepp kallas dekompression. Det kan göras med eller utan mikroskop.

Ibland utförs förutom dekompression även ett stabiliserande ingrepp (steloperation). Steloperationen innebär en bentransplantation med ben från bäckenkammen eller från de kotdelar som avlägsnas vid dekompressionen. Detta utförs om man har uttalade ryggsmärtor och/eller kotförskjutning. Steloperationen utförs oftast med skruvar och metallstag som fixerar kotorna.

stenos sch

Hur bra blir jag efter operationen?

Det främsta syftet med en dekompressionsoperation är att minska besvären i benen. Chansen att bli smärtfri eller bättre i benen och ryggen är c:a 75%. Gångförmågan förbättras i c:a 80% av fallen. Risken att man blir sämre i ryggen eller benen efter operation är c:a 10%. Du blir lika bra vare sig Du opereras med eller utan mikroskop.

Bensmärta idag jämfört med före operation med dekompression:

bensmartaStenosdek

Nöjdhet:

nojdStenosdek

Finns det några risker med operationen?

Ja, liksom vid alla andra operationer finns det en risk att komplikationer kan uppstå. Sårinfektion förekommer i 2-3%. Nervskada med övergående eller bestående muskelsvaghet, känselbortfall eller nervsmärta i benet uppstår i 1%. Blödning i såret kan ge tryck på nerverna och kräva akut reoperation. Detta inträffar i omkring 0,5%.

Skada på nervsäckshinnan förekommer i 3,5% och kräver ofta ett dygns sängläge efter operationen. Skadan kan leda till läckage av ryggmärgsvätska i 0,5% och kräver då reoperation. Skada på ett stort blodkärl med allvarlig blödning inträffar i 0,05%. Risken för blodpropp är 0,1-1%.

Risken för infektion minskas med antibiotikaprofylax. Risken för blodpropp minskas med tidig uppstigning efter operationen och ben- och fotrörelser vid sängläge. Riskerna är desamma vare sig Du opereras med eller utan mikroskop.

Hur skall jag förbereda mig för operationen?

Ju bättre kondition Du har innan operationen, desto lättare går rehabiliteringen efteråt.

Se till att ha någon anhörig/vän tillgänglig när Du kommer hem. I början kan Du behöva hjälp med att handla, laga mat, städa och sköta egen hygien.

Om Du äter inflammationshämmande läkemedel (Treo, Bamyl, Magnecyl, Voltaren, Diklofenak, Ipren, Brufen, Artrotec, Orudis, Vioxx, Celebra m fl), ska Du sluta med dessa minst 2 veckor före operationen. Dessa läkemedel ökar blödningsbenägenheten så att blodförlusten under operation blir större. Du kan däremot ta vanliga smärtstillande medel såsom Alvedon, Panodil, Tradolan, Tramadol, Dexofen, Distalgesic eller Citodon.

Om Du äter blodförtunnande medicin (Waran) måste detta sättas ut minst 1 vecka före planerad operation och ersättas med andra preparat. Kontakta i så fall operatören i god tid. Trombyl (proppförebyggande) ska Du sluta med 2 veckor före operation och behöver inte ersättas av annat preparat.

Sluta röka! Rökning försämrar både sårläkning och inläkning av bentransplantatet. Rökning ökar kraftigt risken för alla komplikationer i samband med och efter operationen, även sårinfektioner. De som lyckas sluta röka helt 3-4 veckor före planerat ingrepp kan mer än halvera denna ökade komplikationsrisk.

Vill Du ha hjälp med att sluta röka: Kontakta Sluta röka linjen
tel: 020-84 00 00 eller via internet www.slutarokalinjen.org.

Hur lång är vårdtiden?

Det beror på hur omfattande operationen har varit. Om det enbart genomförts en dekompression är vårdtiden 1-3 dagar. Om dessutom steloperation har genomförts är vårdtiden 3-5 dagar.

Vad händer under vårdtiden?

Enbart dekompression: I samband med operationen läggs en dränageslang i såret för att tömma ev blödning efteråt. Slangen avlägsnas vanligen dagen efter operation. Du får stiga upp så fort Du känner att Du klarar det. Ha dock alltid någon personal med de första gångerna. Du får röra dig helt fritt med den naturliga begränsning som sårsmärtan ger.

När Du kan ta Dig i och ur sängen själv, klarar toalettbesök samt av- och påklädning, kan Du åka hem.

Även steloperation: Se separat rubrik för detta ingrepp.

Hur sker hemtransporten vid utskrivningen?

Halvliggande (bakåtlutat ryggstöd) i framsätet på personbil eller taxi.

Hur ska såret skötas?

Såret inspekteras och förbandet byts innan du åker hem. Det är täckt med en vattenavvisande film så du kan duscha som vanligt så länge förbandet är helt och tätt. Om det kommer in vatten under plastfilmen, måste förbandet bytas.

Förbandet ska sitta orört i 2 veckor och avlägsnas i samband med besök på distriktssköterskemottagning.

Hur lång tid tar det innan operationen är läkt?

Det beror på hur omfattande operationen varit. Om man enbart utfört en dekompression tar läkningen c:a 2 månader. Om även steloperation utförts är läkningstiden c:a 6 månader.

Hur länge behöver jag vara sjukskriven?

Det beror på hur omfattande operationen varit och vilket arbete Du har. Det varierar mellan 1 och 6 månader.

Hur sker rehabiliteringen när Du har kommit hem?

Om enbart dekompression har utförts följer Du samma rehabiliteringsprogram som de patienter som opererats för diskbråck. Det innebär successivt ökad aktivitet, där sårsmärtan i ryggen styr hur mycket aktivitet som känns bekvämt. Efter operationen ger sjukgymnasten dig ett träningsprogram, som du ska följa hemma.

Om Du genomgått steloperation skall Du följa det träningsprogram som framgår av informationsbroschyr för ”Steloperation i ländryggen”.

Du skall vara uppe och röra Dig så mycket Du orkar. Den viktigaste träningen är i början att varje dag ta en promenad utomhus så långt Du orkar. Denna promenad blir efterhand längre och längre. Det stimulerar rygg- och benmuskler samt läkningen.

Finns det saker jag inte får göra när jag kommit hem?

Om Du genomgått enbart dekompression finns det inga särskilda restriktioner, Du får göra allt sådant som känns bra och sårsmärtan i ryggen tillåter. Du får alltså gå, stå, sitta, åka bil, köra bil, cykla, åka buss och spårvagn, städa, laga mat, diska, bära matkasse och återgå i arbete så snart Du själv vill och känner att Du klarar det.

Om Du genomgått steloperation gäller en del restriktioner enligt informationsbroschyren ”Steloperation i ländryggen”.

Skall jag komma på återbesök?

Som rutin bokas telefontid efter 6 veckor. Detta är i allmänhet den kontroll som är nödvändig. Vid behov bokas återbesök. Om du genomgått steloperation sker kontroller enligt informationsbroschyren ”Steloperation i ländryggen”.

Behöver jag hjälpmedel när jag kommer hem?

Toalettstolsförhöjning, griptång, sittdyna, sängförhöjning kan Du ha nytta av men det beror på omfattningen av operationen.

Vart vänder jag mig om det blir något problem under rehabiliteringen?

Om Du har några frågor angående Din ryggoperation eller om några problem uppstår, tar du i första hand kontakt med sköterskorna på Spine Center, tel 031-89 12 60.