Spine Center
Skåne

Operation med diskprotes i ländryggen

Diskprotesoperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta), där orsaken till smärtan har bedömts vara smärtsam degeneration (åldrande) i en eller flera mellankotsskivor (diskar).

Diskprotesersättning som alternativ till steloperation för ländryggssmärta är en relativt ny metod. Tanken bakom diskprotesmetoden är att ersättning av en degenererad disk med en konstgjord disk skall ge smärtfrihet samtidigt som rörligheten i det opererade segmentet bevaras. Hypotesen är att bevara rörlighet, till skillnad från steloperation, och minska risken för framtida degeneration (förslitning) i icke opererade segment. Detta är ännu enbart en hypotes. Den vetenskapliga utvärderingen av diskproteskirurgi pågår. I Sverige har en s.k. randomiserrad studie genomförts, där man efter slumpvis urval jämfört steloperation och diskproteskirurgi. Uppföljningstiden är än så länge 5 år. Ingen väsentlig skillnad har hittills påvisats mellan operationsmetoderna, men det finns en tendens till bättre resultat efter diskprotes

För att veta om diskproteskirurgi på sikt har fördelar jämfört med steloperation, behövs långtidsuppföljning, minst 10 års observationstid. Härefter kan vi veta något mer säkert om eventuella fördelar med diskproteskirurgi. Vi kommer också att veta något om eventuella protesrelaterade långtidskomplikationer, såsom proteslossning och materialslitage. Sådana komplikationer är kända från protesersättning i höft och knäled. Vi vet idag inte hur vanliga dessa komplikationer kommer att vara efter diskproteskirurgi.

Ett annat problem kan också uppträda efter diskproteskirurgi. Det är så kallad facettledssmärta. Varje kotsegment består av en disk och två facettleder. Vid en steloperation låses rörligheten i både disk och facettleder. Vid diskproteskirurgi bevaras rörligheten i facettlederna. Bevarad rörlighet i de här lederna kan ge upphov till arthros (ledförslitning) och det kan också finnas i tidigt stadium redan vid operationstillfället.

Facettledsarthros kan orsaka kvarstående eller återkommande ryggsmärta. Hur stor risken för denna komplikation är vet vi inte idag. Kunskap om detta förutsätter också långtidsuppföljning av diskprotesoperationer. För att öka kunskapen om diskproteskirurgi genomförs de flesta operationer hos oss inom ramen för en vetenskaplig studie.

Vad innebär en diskprotesoperation?

Ingreppet utförs framifrån, via buken. Denna väg friläggs kotpelaren. Där avlägsnas den smärtande, degenererade, disken och ersätts med en diskprotes.

diskprotes

Hur bra blir jag efter operationen?

Det beror på hur väl Du tränar före och efter operationen samt hur Du följer de instruktioner Du får efter operationen. Möjligheten till att du blir förbättrad är ca 85 %. Det går alltså inte att garantera att Du blir smärtfri. Risken att Du har oförändrade besvär efteråt är ?5-10 % och risken att Du blir sämre är 5-10 %.

Vad skall jag speciellt tänka på efter operationen?

Oavsett antalet nivåer som opereras måste man tänka på att det sätt som ingreppet utförs på (via buken) försvagar de strukturer som binder samman kotpelarens framsida. Du kommer därför inte att ha normal kraft att motverka för kraftig bakåtböjning i opererade nivåer i början. Under de första 6 veckorna bör Du undvika kraftig bakåtböjning, men kan träna bålmuskler och framåtböjning. Du behöver inte använda stödkorsett, men Du bör undvika att bära tungt (mer än 5 kg) under denna tid. Därefter kan Du börja träna upp normal rörlighet i ryggen.

Finns det några risker med operationen?

Ja. Risk för komplikationer finns vid alla ingrepp, även ryggoperationer. Även om riskerna är små, finns inga garantier mot komplikationer.

Risken allmänt vid ryggoperationer för sårinfektion är 3 %, stor blödning 0,1 %, blodpropp i benet 0,1-1 % och nervpåverkan 2-3 %.

Riskerna vid just diskprotesoperationer för dessa komplikationer förefaller lägre, men två specifika risker finns istället. Det ena är risken för påverkan av det så kallade sympatiska nervsystemet, vilket löper i tunna trådar på höger och vänster sida av främre kotpelaren. Dessa nervtrådar kan töjas under operationen eller påverkas av svullnad efter operationen. Vanligen märks en påverkan av dessa nervtrådar som att en fot blir varmare än den andra samt att man inte svettas om den varma foten. Dessa symptom, om de uppkommer, brukar vara övergående.

Det andra är risken för s.k. retrograd ejaculation. Detta drabbar män och innebär att sädesvätskan vid utlösning töms in i urinblåsan istället för utåt genom urinröret. Det beror på en skada på små nerver på framsidan av kotpelaren. Med modern operationsteknik har denna risk minskat till <1%.

Risken för infektion motverkas med antibiotikaprofylax, vilket alla får i samband med operationen. Blodpropp i benet motverkas med proppförebyggande medicin, tidig uppstigning, samt fot- och benrörelser vid sängläge.

Övrig nervpåverkan som är mycket ovanlig vid diskprotesoperation är oftast, men inte alltid, övergående. Den kan yttra sig som känselstörning, muskelsvaghet eller nervsmärta.

Hur ska jag förbereda mig inför operationen?

Ju bättre kondition och muskelfunktion Du har innan operationen, desto lättare  går rehabiliteringen efteråt.

Inför en kommande operation är det viktigt att Du är så aktiv som möjligt. Du kan inte förstöra eller förvärra din rygghälsa genom att vara aktiv. Det förekommer att man får tillfälligt mera ont under och efter aktivitet, låt dock inte detta hindra dig från att vara aktiv. Lämplig träning kan vara motionscykel, promenader, gå/löpband, crosstrainer eller bassängträning. Försök att träna minst 3 ggr per vecka efter din förmåga.

Se till att ha någon anhörig/vän tillgänglig när Du kommer hem. I början kan Du behöva hjälp med att städa, handla och laga mat.

Vissa läkemedel behöver du sluta med före operationen. Det gäller framförallt inflammationshämmande läkemedel, exempelvis Voltaren, Diclofenac, Ipren och Treo som kan ge ökad blödning under operationen.

Om Du äter blodförtunnande medicin såsom Waran måste detta sättas ut enl. schema.

Även andra proppförebyggande läkemedel kan behöva sättas ut eller doskorrigeras. Detta ordineras av narkosläkaren före operationen.

Du kan fortsätta ta dina övriga smärtstillande såsom Alvedon, Citodon, Tradolan och Oxycontin.

Om Du är rökare är det vår starka rekommendation att Du slutar före operationen eftersom rökning har en negativ inverkan på läkningsprocessen av operationen samt ökar risken för infektion.

Vill Du ha hjälp med att sluta röka: Kontakta Sluta röka linjen
tel. 020-84 00 00 eller via internet www.slutarokalinjen.org.

Vad händer efter operationen och hur länge blir jag sängliggande?

Första timmarna kommer Du att ligga på uppvakningsavdelningen. Du får komma upp och stå på operationsdagens eftermiddag/kväll. Du kommer att ha någon personal med de första gångerna. Du får röra dig helt fritt med den naturliga begränsningen som sårsmärtan ger. Du ska vara uppe och gå så mycket Du orkar. De första gångerna Du är uppe kan det kännas bra att använda ett gåbord. Promenader i korridoren ser vi som en del av din träning. Det underlättar för att få igång magen.

Du får börja dricka och äta så snart Du vill efter operationen. En urinkateter sätts in under operationen och den kommer Du att ha kvar till morgonen efter operationen.

Har jag ont efter operationen?

Det är en relativt stor operation vilket gör att Du kommer att ha en viss sårsmärta i magen. Vi lägger stor vikt vid att ge dig smärtstillande, både intravenöst och tabletter, efter behov

Även efter utskrivningen kommer Du att ha en viss smärta. Det är naturligt eftersom Du har ett sår, som ska läka. Det är inte farligt att det gör ont när Du rör Dig och tränar.

Du kommer att få recept på smärtstillande läkemedel innan hemgång. Det är viktigt att Du sedan minskar och slutar ta värktabletter allt eftersom smärtan avtar.

Du kommer också få ett recept på 10 sprutor med proppförebyggande innehåll som ska tas en gång/dag.

Hur lång är vårdtiden?

Vårdtiden är vanligtvis 2-3 dagar efter operationen. Vid det laget klarar du dig själv utan risker. Magen kommer inte igång för fullt förrän du är hemma igen.

Hur sker hemtransporten vid utskrivningen?

Hemresa kan ske med vanlig bil, men Du får inte köra själv.

Hur ska såret skötas?

Såret inspekteras och förbandet byts vid behov innan Du åker hem. Förbandet är täckt med en vattenavvisande film, så Du kan duscha som vanligt så länge förbandet är helt och tätt. Om det kommer in vatten under plastfilmen, måste förbandet bytas.

Förbandet ska om möjligt sitta orört i 2 veckor och kan därefter avlägsnas vid besök hos distriktssköterska.

I de flesta fall är såret sytt invändigt med självupplösande tråd. Det finns då inga stygn som behöver tas bort.

Hur länge behöver jag vara sjukskriven?

Vanligtvis 6 veckor på heltid och därefter 4 veckor på halvtid. Har Du fysiskt lätt kontorsbetonat arbete och kan styra arbetstakt/innehåll själv kan Du börja arbeta tidigare.

Behöver jag komma på återbesök?

Första kontrollen är telefontid efter 6 veckor. Återbesök med röntgen sker efter 6 månader.

Du kommer att få en kallelse med posten.

Om Du känner av tecken på infektion såsom feber och sänkt allmäntillstånd, vätskande och svullet sår vill vi att Du kontaktar oss.

Vad innebär rehabiliteringen efter operationen?

Sjukgymnasten på avdelningen kommer att ge dig ett skriftligt program för träning och rehabilitering. Promenader och cykling är bra aktiviteter under din rehabilitering.

Kontakta sjukgymnast på hemorten i god tid före operationen. När Du åker hem får Du med dig ett skriftligt träningsprogram, som Du ska lämna till Din sjukgymnast på hemorten. Träningsprogrammet visar vilka övningar som är bra för Dig och hur du skall stegra träningen. Om din rygg mår bra, kan Du börja jogga/springa 3 månader efter operationen.

Finns det saker jag inte får göra när jag kommit hem?

Du kan inte äventyra resultatet av operationen eller förstöra något genom att vara aktiv så länge Du kommer ihåg att undvika kraftig bakåtböjning under de första 6 veckorna. Du får alltså gå, stå, sitta, cykla, åka buss och tåg, så snart Du själv vill och känner att Du klarar det. Du bör undvika att köra bil så länge Du är påverkad av starka värktabletter.

Undvik tunga lyft (mer än 5 kg) och tungt arbete de första 6 veckorna.

Rökning och inflammationshämmande läkemedel (såsom Diklofenak, Voltaren och Ipren) inverkar negativt på läkningsprocessen efter en diskprotesoperation.

Behöver jag hjälpmedel hemma?

Ett långt skohorn och en griptång kan underlätta vardagen den första månaden.

Vart vänder jag mig om jag har frågor efter hemkomst?

Om Du har några frågor angående Din ryggoperation eller om några problem uppstår, kan Du ringa till oss på tel. 031-891260.